Unga transpersoner i samhällsvård: Hat och hot, men också hopp om förändring

Unga hbtq+-personer är en särskilt utsatt grupp inom samhällsvården. På HVB-hem riskerar unga trans personer att utsättas för hot, hat, glåpord och mobbning. Men personalen saknar ofta kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Hbtq+-personer är överrepresenterade bland unga i samhällsvården. Det har bland andra Malin Lindroth, docent i hälsa och samhälle vid Oslo Metropolitan University, visat i sin Forte-finansierade forskning.

Tillsammans med två kollegor har hon nu undersökt ungas situation när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Forskarna har bland annat intervjuat personal på HVB-hem om unga transpersoners situation. De anställda berättar att gruppen far illa. Det är vanligt med olika former av kränkande behandlingar och övergrepp.

– Det är fruktansvärt dystert när personalen pratar om hur unga transpersoner har det i samhällsvården. Ibland råder anställda unga personer att inte komma ut, för att det kan vara för tufft när man är i vård. Anställda upplever också att de inte alltid kan skydda transpersoner från andra unga på hemmen, säger Malin.

De intervjuade berättar också om andra anställda som beter sig kränkande. Det kan till exempel handla om att man inte respekterar pronomen och jämför någons önskan om att bli kallad för hen med att ”man kan ju också säga att man är en katt”.

– Det är en oerhörd respektlöshet. Jag blir upprörd av att höra att det även kommer från personal. Det är extra tufft att utsättas av dem som har i uppgift att vårda en.

Men Malin såg också att de anställda som deltog i studien efterfrågade kunskap och ville förändra situationen. De uttryckte att det är självklart att unga hbtq+-personer har rätt till sin könstillhörighet och att slippa hot, hat, våld och diskriminering.

– Personalen upplevde dock att de saknade kunskap om SRHR-frågor och kompetens att driva hälsofrämjande insatser inom området.

Forskarna har även sett över statliga styrdokument och HVB-hemmens egna texter om sin verksamhet ur ett hbtq+-perspektiv. Malin berättar att Socialstyrelsen är tydlig med att unga hbtq+- personer kan vara extra sårbara. Men HVB-hemmen nämnde antingen inte gruppen alls eller använde formuleringar som mer går att uppfatta som säljargument.

– Hemmen verkar på en marknad och vill att kommunerna ska placera sina unga just hos dem. På något ställe stod det till exempel ”Vi har kompetens inom hbtq och hästskötsel”. Men det var bara några få hem som hade tänkt igenom det här och var medvetna om att det behövs en särskild kompetens, säger Malin.

I dag utgår man mycket från sig själv i sin professionella roll och det skulle aldrig accepteras inom något annat område. Sexualitet och sexuell hälsa är ett eget kunskapsområde. /Malin Lindroth

Elias Fjellander, ordförande för RFSL Ungdom, delar bilden att hbtq+-kompetensen inte är så god som den borde vara inom samhällsvården. Han har bland annat haft kontakt med medlemmar inom organisationen som har fått sin sexuella läggning eller könsidentitet ifrågasatt av anställda.

– Det kan handla om att man förväntas passa in i heteronormen och att personal reagerar negativt när man inte gör det. Det kan också vara att man inte anses vara tillräckligt mycket hbtq+-person för att passa in i personalens bild av vad en sådan person är. De berättar även om verbala och fysiska kränkningar, säger han.

Risken för att utsättas för den här typen av situationer leder till en enorm stress, fortsätter Elias.

Han vill se en ökad kunskap hos personal inom bland annat samhällsvården. RFSL har länge jobbat för att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram och sprida bra metoder för bemötande av hbtq+- personer inom socialtjänst, vård och omsorg.

– Skolverket och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har länge fått olika uppdrag för att jobba med kompetensen kring och bemötande av unga hbtq+- personer i skolan. Det har gett goda resultat och vi vill se liknande lyft inom bland annat socialtjänsten.

Även forskaren Malin Lindroth vill se ett kunskapslyft inom samhällsvården. Det är viktigt för att arbetet ska vila på forskningsbaserad kunskap och inte på personalens egna normer och värderingar, menar hon.

– I dag utgår man mycket från sig själv i sin professionella roll och det skulle aldrig accepteras inom något annat område. Sexualitet och sexuell hälsa är ett eget kunskapsområde. Men det går framåt. De senaste två åren har Folkhälsomyndigheten kommit med både en strategi och en handlingsplan för SRHR-arbete, som bland annat rör socialtjänsten.

– Det kan handla om så enkla saker som att använda det pronomen som en ung människa vill ha. Eller att hjälpa unga personer att ta reda på vart de ska vända sig om de vill komma i kontakt med könsbekräftande vård. Men också att skydda mot hot och hat, säger Malin.

Text: Jennie Aquilonius